Jag inser att jag inte sagt Tö en enda gång den här vintern. Trots att det inte gjort annat än töat. Slask har blivit ett verb i stället: "Nu slaskar det igen".
Jag funderar på varför. För detta är nytt, förr pratade jag om tö. På google leder dock Töar över Slaskar med 14 400 träffar respektive 9 340.
Men visst känns orden olika. Tö låter ganska positivt. Jag tänker mig att det töar en gång om året, världen täcks av snövatten en stund och sedan kommer våren. Det som göms i snö kommer fram i tö.
Slask är något annat. En evig grå sörja som omger en i månader, kämpar sig in i skorna med en påträngande kyla, motar bort livsglädjen ur själen. Är det ett ljudhärmande ord, tro? Det låter precis som när man drar upp foten ur en redig slaskpöl. Slask handlar inte om att våren stundar, utan om att hösten och vintern ingått ohelig allians för att åsamka mänskligheten mesta möjliga lidande.
Idag har vi tio grader celsius för trede dagen i rad. Snön kryper tillbaka allt mer. Nu är jag beredd att tala om tö.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar